Lennart Hellsing 1919-2015

Pressmedelande från Svenska barnboksinstitutet
2015-11-25

Lennart Hellsing

Lennart Hellsing. Foto: Stefan Tell

Natten till den 25 november 2015 somnade Lennart Hellsing in i sitt hem på Klara Östra kyrkogata i Stockholm, i kretsen av sina närmaste.

Lennart Hellsings betydelse för den svenska barnlitteraturen är i det närmaste ojämförbar. Liksom Astrid Lindgren har han satt avtryck långt utanför barnlitteraturens gränser. Han har både förändrat barnbokens form och innehåll och dessutom haft ett avgörande inflytande på den nationella barnlitteraturproduktionen och barnbokssynen.

Redan 1958 började han fundera på ett barnboksinstitut och 1963 utgav han Tankar om barnlitteraturen (ny utg. 1999) som sammanfattade behovet, nyttan och nöjet av att läsa barn- och ungdomsböcker. Där drog han också upp skisser för hur ett barnlitterärt institut skulle kunna arbeta. 1965 kunde institutet sätta igång sin verksamhet under namnet Svenska barnboksinstitutet och Hellsing var verksam i styrelsen från starten fram till 2005. Till institutets samlingar tillförde Lennart en ansenlig mängd äldre barnböcker, bland annat en av de allra tidigaste Een sköön och härligh jungfru speghel från år 1601.

Under 1940-talet och fram till idag har Lennart Hellsing förnyat barnbokens form och innehåll, framförallt genom sin egen produktion, men också genom barnbokskritik och debattartiklar. Tidigt insåg han barns behov av inte bara text och bild, utan också musik, rörelse och dans. När han i början av 1950-talet tyckte att det saknades goda grammofonskivor (textuppläsning såväl som sång, musik och dramatik), satte han igång att producera sådana: Snurrskivorna. Hellsings bilderböcker förnyade illustrationskonsten för barn radikalt med bilder av konstnärer som Stig Lindberg och Poul Ströyer, för att bara nämna ett par av de illustratörer som Hellsing samarbetade med. Genom sin medverkan med texter i skolböcker och sångböcker har han spritt rim, ramsor och sånger till en stor publik och så gott som alla barn i förskoleåldern har kommit i kontakt med hans olika former av poesi, som också tonsatts av framstående kompositörer från mitten av 1900-talet och fram till våra dagar.

Lennart Hellsings författarskap är numera väl dokumenterat, framför allt genom Lena Kårelands heltäckande studie och gedigna författarskapsbiografi En sång för att leva bättre (2002) och i Nisse Larssons bok Hela Hellsing (2004), där en sammansatt bild av allkonstnärens liv och verk växer fram. Till sist kan nämnas de imponerande insatser Lennart Hellsing fortsatt göra under de senaste utgivningsåren med såväl flera egna verk som många intressanta översättningar.

Lennart Hellsing kommer att saknas djupt, av medarbetarna och styrelsen vid Svenska barnboksinstitutet och i hela barnbokssverige. Våra tankar och djupaste deltagande går till hans fru Yvonne och hela familjen.

Svenska barnboksinstitutet

Kontakt: Lillemor Torstensson, informatör/verksamhetsansvarig, Svenska barnboksinstitutet, 08-54 54 20 51.

 

Relaterte innlegg