Hopp til innholdet

CFP: Poesi för barn och unga

Call for Papers: Poesi för barn och unga

Allt språk inleds i det poetiska, inte bara hos individen (”the language of infancy”), utan också i vår kollektiva språkevolution (“the infancy of language”), enligt Debbie Pullingers argumentation i boken From Tongue to Text: A New Reading of Children’s Poetry från 2017. I ett sådant perspektiv finns ett särskilt släktskap mellan barndom och poesi, såväl metaforiskt som utvecklingspsykologiskt. Litteraturen som vi känner den tros springa ur riter som involverat en rytmiskt förkroppsligad muntlighet med koppling till våra mest grundläggande frågor om livet och om oss själva. Och individens språkutveckling inleds med en social längtan efter spegling och trygghet, efter hjälp att förhålla sig till en värld full av känslor, men tom på begrepp.

Till detta går att knyta såväl den tidiga barndomens vaggvisor och lugnande ramsor, som den lite senare barndomens språkutmanande, lekfulla rimmande och mässande, men också skolgårdarnas och bakgatornas ibland provokativa muntliga kultur av språklek, och tonåringens sökande efter ord och begrepp som kan beskriva den omvälvande brytningstid som hen befinner sig i – redo att ge sig ut i vuxenlivets känslovärld. I samtliga dessa barndomens och ungdomens brytningstider kan poesin fylla våra skiftande och ibland intrikat sammanflätade behov av individuation och socialisering, samt möta våra förkroppsligade grundkänslor på nytt.

Trots det dokumenterat nära förhållandet mellan det poetiska språket och barndom/ungdom har poesi för barn och unga fått sparsamt med uppmärksamhet inom barnlitteraturforskningen. I nordiska sammanhang finns förvisso både avhandlingar och antologier som utforskar poesi för barn och unga som en del av sitt material, men också i denna kontext finns ett behov av fler studier av det rika material som utgörs av författarskap som exempelvis Inger Hagerups, Halfdan Rasmussens, Lennart Hellsings, Siv Widerbergs och Gro Dahles. Till detta tema i Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning efterfrågas därför artiklar som utforskar huvudsakligen nordisk poesi för barn och unga med hjälp av olika tillvägagångssätt och teoretiska perspektiv. Artiklar om såväl äldre som samtida poesi för barn och unga är välkomna.

Förslag på områden att skriva om kan innefatta, men är inte begränsat till:

  • Barnkammarens poesi
  • Språklekar och ramsor
  • Vaggvisor
  • Poesi i bilderböcker
  • Barn och ungas skrivande av poesi
  • Poesi med uppfostrande syften
  • Ungdomspoesins platser
  • Tonsatt poesi/visor/låtar
  • Spoken word som ungdomsrörelse
  • Muntlig tradering av barnpoesi/”playground poetry”
  • Ungdomspoesi och identitet
  • Jämförelser mellan olika kulturers barn- och ungdomspoesi
  • Enskilda barn- eller ungdomspoetiska författarskap eller verk
  • Barn- och ungdomspoesi mellan medier
  • Vuxenpoesi som poesi för barn och unga

Deadline, abstracts: 31 augusti 2020

Abstract på max 300 ord skickas per e-post till barnboken@barnboksinstitutet.se och ska inkludera artikelns titel, skribentens namn, affiliation och e-postadress.

Deadline, artiklar: 31 januari 2021

Artiklarna kommer att publiceras under 2021. De får inte överskrida 40 000 tecken och får inte tidigare ha publicerats i andra sammanhang.

Texter skickas per e-post till barnboken@barnboksinstitutet.se eller via inloggningssystemet på tidskriftens webbplats www.barnboken.net. För mer information om referenssystem och andra riktlinjer, se Author Guidelines.

Gästredaktörer för temat är Johan Alfredsson (fil.dr, Göteborgs universitet, Sverige, johan.alfredsson@lir.gu.se) och Anne Skaret (professor, Høgskolen i Innlandet, Norge, anne.skaret@inn.no).

Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning ges ut av Svenska barnboksinstitutet. Samtliga artiklar som publiceras genomgår en peer review-process och publiceras med Open Access. Publiceringsspråk är svenska, norska, danska och engelska. Vi välkomnar särskilt bidrag med svensk eller nordisk anknytning.

Redaktionsrådet består av redaktör Åsa Warnqvist (fil.dr, Svenska barnboksinstitutet, Sverige), och redaktionsmedlemmarna Maria Jönsson (docent, Umeå universitet, Sverige), Anne Skaret (professor, Høgskolen i Hedmark, Norge), Olle Widhe (docent, Göteborgs universitet, Sverige) och Mia Österlund (docent, Åbo Akademi, Finland). I tidskriftens internationella Advisory Board ingår 15 framstående svenska, nordiska och internationella forskare.

Tidskriften ges ut med stöd från Vetenskapsrådet och tilldelas även sedan några år tillbaka ett årligt nordiskt NOS/HS-stöd.

För mer information, kontakta:

Åsa Warnqvist
Svenska barnboksinstitutet
Odengatan 61
113 22 Stockholm
Tel: 08-54 54 20 65
E-post: barnboken@barnboksinstitutet.se

Relaterte innlegg